Urtid och framåt

Området kring Säby har en lång historia och här har bott människor
i över tusen år vilket det gamla vikingagravfältet från 1000-talet vid Säby Säteri vittnar om.

Säby gård omnämns redan på 1500-talet och var då en av endast två byar på Ingarö. Den andra var Brunn. Säby betyder för övrigt byn vid sjön. Säbyviken sträckte sig ju betydligt längre in mot säteriet på den tiden.

1719, under den ryska härens härjningar i Stockholms skärgård brändes Säby Herrgård ner men byggdes senare upp igen av familjen Leuhusen som sedan ägde Säby fram till början av 1900-talet.

För ytterligare information om Ingarös historia rekommenderar vi varmt boken ” Ingarö, Sällsamheter och strövtåg” utgiven av Ingarö hembygdsförening och Columbus förlag (ISBN 978-91-856-1723-4)

1920-talet

1927 köpte Nordiska kompaniet (NK) Säby säteri och det användes länge som semesterhem för NKs personal.
Bland annat så anlades ett kallbadhus nere vid Säbyviken där idag säteriets brygga ligger.

1930-tal

1935 styckades våra föreningsmedlemmars tomter av från stamfastigheten Säby 1:1.
Se karta från 1937.

1950-tal

Sedan 1952 har Säby gård arrenderats av familjen Windahl som där bedriver jordbruk samt rapsoljeförsäljning. www.sabygardingaro.se (Webbsidan öppnas i ett eget fönster.)

1960-tal

Redan innan samfällighetsföreningen bildades så fanns det en gemenskap i området vilket historien nedan vittnar om.

Hösten 1962 kom en kungörelse från byggnadsnämnden i Gustavsberg med förslag på byggplaner för ca 75 fastigheter och allmänt fritidsområde med dansbana, parkering och kiosk på fastigheterna Säby 1:12, Skälsmara 2:12 m fl. Det är idag området vid vassviken sydost om vårt område.

I en skrivelse från några av tomtägarna i vårt område (Karin Berger Säby 1:40, Sven Köhler Säby 1:72, Amanda Dahlin Säby 1:70 samt Erik Forsman Säby 1:59) anfördes följande besvär;

”Vi yrkar att områdets exploatering, såsom byggplanen föreser, icke måtte verkställas. Är i föreliggande fall valet av område för fritidsverksamhet uppenbart olyckligt, så accentueras svårigheterna genom att kiosk, dansbana och offentliga torrklosetter (2 st på hur många människor?) skall uppföras och att allt detta skall ligga endast ca 180 meter från min tomtgräns (Säby 1:40). Enligt i skärgården vunna erfarenheter om allmänt nöjesliv på somrarna (stängningen i somras av Stavsnäs dansbana ger här ett drastiskt exempel) drar exploateringen till sig bl a raggarelement, oro och stohej, skvalmusik, olika slags föroreningar och nedskräpningar, vilket för de ro- och rekreationssökande tomtägarna kommer att utgöra en akustisk och estetisk behandling som de icke ens i staden blir utsatta för.

Vi reserverar oss därför betr. tillkomsten av kiosk, dansbana och torrklosetter i första hand, och betr. placeringen av dessa i förhållande till befintlig tomtbebyggelse I andra hand, i fall mitt besvär över exploateringen till fritidsområde enligt nuvarande plan lämnas utan avseende. Om offentliga toaletter anses behövliga, borde de förläggas vid parkeringsområdet.

Offentlig dansbana finns nu vid Återvall, ca 3 km härifrån, och även vid en utökad bebyggelse torde denna vara tillräcklig för traktens behov.

På anförda skäl yrkas, att det ifrågavarande förslaget till byggnadsplan icke måtte fastställas.”

Brevet skrevs av Karin Berger och undertecknades med ett instämmande av övriga tidigare nämnda fastighetsägare.

1963 köpte Kooperativa Förbundet (KF) Säby Säteri av NK.

1970-tal

1978 köpte Atlas Copco Säby säteri och ägde det fram till 1999 då det blev konferensanläggning.

Sommaren 1978 togs de först stegen för ett bildande av Säby Ängs Samfällighetsförening. Enligt ett protokoll från Stockholms östra lantmäteridistrikt den 27 juli 1978 ”angående anläggningsförrättning avseende utfartsväg, bad- och båtplatsområde samt brunn” bildades en arbetsgrupp bestående av Sven Willners, Carl-Erik Dahlqvist, Lars Söderberg och Rolf Stridsberg för att utarbeta förslag till anläggningsbeslut.

Den 11 januari 1979 skickades ett förslag till Fastighetsbildningsmyndigheten där dock delen om att en brunn skulle ingå hade tagits bort. Beslut togs att bilda samfällighetsföreningen och den 12 mars 1979 registrerades den första styrelsen som bestod av Carl-Erik Dahlqvist som ordförande, Rolf Stridsberg som kassör samt som övriga ledamöter Göran Malmstedt, Ingrid Rosén och Lars Söderberg. Suppleanter var Lars Sundin och Lennart Blomgren. Som kuriosa kan nämnas att föreningen fortfarande använder den ordförandeklubba som Carl-Erik Dahlqvist tillverkade av en bit tallstubbe.

På styrelsemöte den 30 juni 1979 beslutades bland annat att en ställning för brevlådor skulle sättas upp samt att föreningens första ordinarie stämma skulle hållas den 28 juli 1979 klockan 11.00 hos familjen Dahlqvist, Säby 1:71.

Senare samma år inhämtades en offert från Ingarö Entreprenad AB på 19 610 kronor för vägförbättringar inklusive rörläggningar, sprängningar, dikesröjning samt nytt bärlager och slitlager. Offerten accepterades den 20 augusti 1979.

1980-tal

1980 togs beslut om att vägen skall plogas vid tre tillfällen under vintern. Vid behov under jul, sportlovet samt till påsk.

Bland de frågor som togs upp under årsstämman 1981 kan nämnas det ”ohyggliga oväsen” som Ingarö Motorklubbs bilkörning på Säbyvikens is gett upphov till samt en uppmaning till medlemmarna I samfällighetsföreningen att man bör undvika vattenskidåkning på viken efter klockan 22.00

1982 skickades en skrivelse med invändningar från föreningen till Värmdö kommun angående kommunens förslag på nya höjda ”gångvägsavgifter vid latrintömning”. Invändningarna lämnas utan åtgärd.

1984 valdes Lars Söderberg till föreningens ordförande.

1990-tal

På årsstämman 1990 togs ett förslag upp om att stänga av vår väg med en vägbom. Förslaget förkastades dock med hänvisning till de problem som skulle uppstå med sophämtning, utryckningsfordon och gäster.

Det stora samtalsämnet 1997 rörde grundvattnet och det handlade egentligen inte om grundvattnet i vårt område utan om Ängsviks samfällighetsförening bort mot Skälsmara som länge haft problem med sin vattenförsörjning. Frågan togs upp av Ängsviks Samfällighetsförening och det resulterade i att Värmdö kommun gjorde en framställan till Lantmäterimyndigheten om att bilda en samfällighet kring den grundvattenakvifer som man ansåg fanns under marken och som även sträckte sig in under vårt område. Samfällighetens uppgift skulle bli att tillse att vattenlagen följdes genom att ge tillstånd till vattenuttag (mängd, plats och djup) och att vid vite förbjuda olämpliga verksamheter och åtgärder. På detta vis hoppades man kunna öka vattentillgången i Ängsviksområdet. Då vi i vår förening inte haft några problem med vattentillgången i vårt område och då förslaget skulle innebära bl a att vi alla skulle få vattenmätare som skulle kontrollera respektive fastighets vattenuttag så ifrågasatte vi om det verkligen var så att vi delade grundvattenakvifer med Ängsviksområdet.

Under sommaren 1997 hölls ett förberedande förrättningssammanträde på Lantmäteriet där Bengt Eliasson deltog från föreningens sida och reserverade sig mot beslutet. Ett preliminärt anläggningsbeslut togs dock och ett avslutande möte skulle hållas den 8 oktober 1997 för att fastställa samfälligheten.

Vår förening hade på årsmötet bildat en arbetsgrupp bestående av Jonny och Ing-Mari Malmstedt, Susanne Forsman och Bengt Eliasson och en skrivelse med ett yrkande om att den gemensamma samfälligheten för grundvattenakviferen inte skulle bildas skickades till Lantmäterimyndigheten av gruppen. Se arkivet.

Inga beslut togs den 8 oktober utan ett nytt möte skulle hållas den 30 november. Den 27 oktober drog Värmdö kommun tillbaka sin ansökan och den 25 november fattade Lantmäterimyndigheten beslut om att ställa in förrättningen. Med andra ord så blev det aldrig någon samfällighet som skulle övervaka grundvattenakviferen.

1998 diskuterades radon en hel del och föreningen skickade därför in ett vattenprov från den av några fastigheter delade brunnen. Svaret vi fick var att vattnet var tjänligt med en något förhöjd radonhalt. Då förhöjningen var måttlig torde den inte innebära någon hälsorisk och beror förmodligen på att det är en bergborrad brunn. Vattnet befanns vidare vara medelhårt samt ge ett begränsat kariesskydd!

2000-tal

År 2000 gjorde kommunens miljökontor en inventering av vatten och avlopp runt Säbyviken. Det konstaterades då att många av fastigheterna hade brister och att de inte uppfyllde de krav på avloppsanläggningar som Värmdö kommun ställde. Man hade också tagit prover på vårt vatten och funnit att det inte fanns någon saltvatteninträngning i vårt område. Genom Lars Sundins försorg så gjordes en gemensam upphandling av avloppsanläggningar och septiktankar för berörda fastigheter.

Från att föreningen från start haft 20 medlemsfastigheter så tillkom 2001 den 21:a fastigheten. Säby 1:71 var tidigare obebyggd och ägdes av samma ägare som Säby 1:156 ( May och Alf Berggren) men då den nu sålts separat och bebyggts så ansågs den ingå i föreningen och gavs därför efter anmälan till Lantmäteriet samma andelstal som övriga fastigheter utefter Säby Ängs väg.

2002 hade föreningen ett pågående ärende med Säby säteri om den gamla spången över ån och ut till badberget. Det slutade med att föreningen tyvärr var tvungen att ta bort spången då den gick över Säby säteris mark.

I mars 2004 godkände Värmdö kommuns Kulturnämnd föreningens namnförslag ”Säby ängs väg” på den tidigare namnlösa vägen. Se beslutet under Arkiv.

2008 skickade föreningen ett brev till Trafikverket angående ökad trafiksäkerhet på Eknäsvägen förbi vårt område. Detta mot bakgrund av flera olyckor som skett i kurvan bortifrån Lugnet. Vi föreslog vägmärken som varnar för skarp kurva samt att hastigheten skulle begränsas till 50 km i timmen på Eknäsvägen. Vägverket tackade för vårt brev men hade tyvärr inga positiva besked att ge om någon eventuell förändring.
2008 så startades Värmdö musteri vid Säby gård och de tillverkar olika sorters äppelmust och andra fruktprodukter. www.varmdomusteri.se (Webbsidan öppnas i ett eget fönster.)
Vid Säby gård ligger också Värmdö bryggeri där det bryggs olika sorters öl. www.varmdobryggeri.se (Webbsidan öppnas i ett eget fönster.)

2010-tal

På årsmötet 2010 meddelade ordföranden Lars Söderberg att han inte var tillgänglig för omval. Han avtackades för sin mångåriga och mycket uppskattade insats och till ny ordförande valdes Martin Forsman.

2011 startade projektet BalticSea2020 i syfte att förbättra vattenkvaliteten i Säbyviken, Björnöfjärden och Torpe-Infjärden. Valet av vår vik hade sin bakgrund i att man ansåg området vara ett Östersjön i miniatyr med höga halter av näringsämnen i bottenvattnet och stor utbredning av syrefria bottnar samt ett smalt grunt utlopp likt Öresund i form av kanalen ut mot Eknäsviken.

Målet var att minska tillförseln av näringsämnen från vikens avrinningsområde, binda tidigare fosforutsläpp i bottensedimentet samt återfå en naturlig sammansättning av fisk. Det skulle ske genom att enskilda avlopp sågs över, hanteringen av gödsel i närliggande jordbruk skulle effektiviseras, dammar och våtmarker anläggas, bottensedimentet behandlas med aluminium samt genom tillkomsten av en våtmark längst in i Säbyviken där gäddor kunde leka och gäddyngel växa upp.

Åtgärderna skulle förhoppningsvis bidra till att algblomningar minskar, vattnet blir klarare, viken återfår ett naturligt fisksamhälle med rovfisk och att utbredningen av syrefria bottnar minskar så att bottenlevande djur och fisk återigen kan trivas i viken. På det hela taget verkar det som de åtgärder som genomfördes har haft en mycket stor och positiv inverkan på vår vik. Projektet avslutades 2017 men man mäter och följer fortfarande upp åtgärderna.

Du kan läsa mer på: BalticSea2020. (Webbsidan öppnas i ett eget fönster.)

2015 blev det nya brevlådestället färdigt genom frivilligt arbete av Julius Magnusson och Pierre Söderholm. De nya bryggavtalen blev också utskickade detta år.

Under sommaren 2015 fick fastighetsägarna brev från Telia om att öppen fiber skulle erbjudas i området vilket skulle ge en mycket snabbare bredbandsuppkoppling. Inkoppling av intresserade fastighetsägare skedde under hösten 2015 och våren 2016.

2017 sattes de nya vägskyltarna upp samt en del sly och större träd på den gemensamma strandremsan togs bort i samråd med Kjell Nilsson på Säby säteri.

2020-tal

Under årsmötet 2020 följdes Folkhälsomyndighetens (FHM) rekommendationer gällande avstånd och begränsning av fysiska kontakter mellan människor. Föreningsmötet genomfördes i enighet med FHM:s allmänna råd. Tröts den pågående Covid-19 pandemin deltog i mötet representanter från mer än 10 föreningsfastigheter. Under mötet diskuterades bland annat ett förslag att upprätta en webbsida där information om föreningen skulle publiceras.

Den 4 november 2020 blev webbsidan klar.